Bad deal or no deal?
En artikel skriven av Matilda Borgström
Har haft riktig kändisspotting idag, med föreläsningar och tal av både Naomi Klein (för unga i klimatrörelsen på Köpenhamns Universitet) och Al Gore och Arnold Schwarzenegger (inne på Bella Center).
Jag har ofta lite svårt när jag lyssnar på skickliga talare, att se förbi de språkliga knepen som de använder sig av, och upptäcka vad de faktiskt tycker. Ofta känns det som att alla säger i stort sett samma sak. Därför var det både förvånande och lite uppfriskande att höra Al Gore och Naomi Klein uttrycka helt kontrasterande åsikter inom ett område: nämligen om huruvida en dålig deal är bättre än ingen deal i Köpenhamn.
Naomi Klein hävdade att ingen deal var att föredra framför en dålig deal, men tyvärr, på grund av morgontrötthet, så tog jag inga anteckningar, och kan nu inte riktigt komma ihåg hennes argument. Jag ångrar gruvligt min lathet.
Senare på dagen var det dags att lyssna på Al Gore. Salen var lite större, säkerheten var lite hårdare, och Al Gore var säkert lite mer sminkad och välfrisserad än Naomi. Men, det går inte att komma ifrån att han är en stor talare. Publiken brast vid flera tillfällen ut i spontana applåder och det var inte utan att man kände sig ganska rörd när man lämnade rummet. Det var väl kanske i och för sig så att det han sa hade hörts tidigare, men å andra sidan är det väl sådant som tål att höras igen. Däremot, så lade jag märke till att han hävdade precis motsatsen till Naomi Klein, nämligen att en dålig deal var att föredra framför ingen alls.
Han tog Montreal-protokollet som exempel, som tydligen kritiserades ganska hårt när det först sattes ihop som svar på den akuta globala krisen som hålet i ozonlagret utgjorde, men som senare har hyllats som ett av de mest framgångsrika internationella avtalen någonsin. Jag tyckte det var ett väldigt intressant exempel och han lyckades i alla fall till viss del övertyga mig. Fast samtidigt är frågan om det kan antas att samma sak skulle hända nu, bara för att det lyckades en gång för nästan tjugo år sedan.
Ja, det är svårt ibland att förstå vad politikerna verkligen tycker och tänker men jag känner att jag kanske kom en liten bit på vägen idag. Och så fick jag se The Governator himself! Coolt!
