Mötet har slutat
Det avslutades med en session där alla parter fick kommentera den text som tagits fram av ordföranden till AWG-LCA, baserad på hur förhandlingarna har gått under veckan. Texten kommer att ligga som underlag till förhandlingarna på nästa klimatmöte, även det i Bonn. Den som orkar får gärna läsa igenom texten här. Jag tänket mest kommentera vad de olika parterna anser om själva texten och om de framtida förhandlingarna i allmänhet.
Australia började med att ta ordet och representerade då Umbrella Group (USA, Kanada, Norge, Nya Zeeland bland flera). De var positivt inställda till texten. Vidare pratade de fint om att de hade som ambition att nå ett ambitiöst och juridiskt bindande (vilket innebär?) avtal i Cancun senare i år.
EU tog därefter ordet. De var inte lika positiva till texten och de uttyckte dessutom oro över att det går så segt att förhandla i LCA. Mer intressant (eller problematiskt) var emellertid deras retorik. De sa sig vara villiga att nå ett “ambitiöst och balanserat resultat” i Cancun. Ett väldigt märkligt sätt uttrycka sig på. Vill man inte längre ha ett avtal? Vad menar man med “balanserat”? EU börjar kännas mer och mer som ett stort problem.
Efter dessa två inteventioner har det radats upp kritik mot ordföranden för texten. G77/Kina, Afrikagruppen, LDC och en rad andra grupperingar och parter anser att texten är väldigt obalanserad och inte reflekterar alla parters åsikter.
Jag är allt annat än nöjd med Sveriges insats i mötet. Jag uttrycker delar av min frustration i en debattartikel som man kan läsa på politikerbloggen.se.
På bilden ser du när Kari-Anne, från Norge, visar delegaterna vad de ska ha som mål.
