Youth Intervention
Juan Carlos representerade ungdomklimatsrörelsen på dess korta taltid i High-Level Segment, inför världens politiska ledare. (Talet skrevs av en grupp unga, bland andra Anna Keenan.)
Juan Carlos representerade ungdomklimatsrörelsen på dess korta taltid i High-Level Segment, inför världens politiska ledare. (Talet skrevs av en grupp unga, bland andra Anna Keenan.)
Idag har jag följt förhandlingarna från sängen, riktigt gubbaförkyld, med blicken fastklistrad på datorskärmen och UNFCCC: s webcast. Det har varit otroligt dramatiskt och upprörande idag! För det första så var det idag dags för förhandlarna i AWG-KP och AWG-LCA att lägga fram sina respektive texter inför att High Level Segment börjar idag och världens politiska ledare själva tar över. KP har inte lyckats enas. LCA satt uppe hela natten till klockan sju på morgonen idag och fick ihop en text. För det andra avgick ordförande Connie Hedegaard och Danmarks statsminister Rasmussen fick hoppa in istället. Och för det tredje, så anklagas värdlandet Danmark för att ha lett en form av kupp genom att ha förberett en alternativ text (”Danish text” – en gång till?!) för de vidare förhandlingarna i High Level Segment. Det var enorm upprördhet bland en majoritet av länderna på grund av detta. Brasilien, Kina, Indien, G77, mfl. var rasande, och frågade – med rätta! – detta: Kan du (ordföranden) garantera oss att texten till grund för de vidare förhandlingarna kommer att vara den text som världens länder tillsammans tagit fram i natt under LCA, under demokratiska och transparenta former, och inte en annan text som några få länder bakom stängda dörrar trollat fram? De fick inga klara svar på denna fråga, utan ordförande Rasmussen försökte borsta bort denna extremt befogade och viktiga fråga på ett närmast censoriöst sätt. Han pratade om vikten av att gå vidare, komma vidare, inte fastna i processfrågor, och att ingen alternativ text formellt sett har presenterats. De många upprörda länderna kontrade med att det inte är en processfråga utan en innehållsfråga, och dessutom en enormt viktig sådan, för utvecklingen med den parallella texten hotar allvarligt den demokratiska processen.
Read more…
Ska 4 stenkastare påverka budskapet från 100.000 människor som kommit till Köpenhamnsmötet för att de bryr sig?
Ska några män och kvinnor inne på FN mötet ges ansvaret att avgöra framtiden?
Skulle inte tro det!
Enligt Bill McKibben, grundare av organisationen 350, är den sammanlagda utlovade utsläppsminskningen hittills så låg att mängden koldioxid slutar på… tadaa, 770 ppm. Vi vet vad det innebär.
Read more…
Idag var EUs miljöministrar inbjudna till et möte med de unga. Eftersom det är minst sagt hektiskt inne på Bella Center just nu så kunde inte fler än Frankrikes, Belgiens, Nederländernas, Finlands och Irlands miljöministrar närvara. Jag hade dock möjlighet att vara med på ett möte med Carlgren lite senare på ett möte mellan EU och NGOs. Read more…
Dagarna är hektiska och underbara här i Köpenhamn. Al Gore gick förbi mig och Astrid tidigare, typ 3 meter ifrån! Häftigt. Tyvärr tyckte inte hans säkerhetsvakter att vi tillhörde gänget och vi kunde inte följa med in på föreläsningen han skulle hålla. Vi va där 40 minuter innnan det började men då var det redan fullsmockat! Populär kille, med all rätt.
Det har stått en folkhop där nu i en och en halv timme, väntat på att få en bild av mr celebrity. Vi hann inte upp med kamerorna innan, riktigt synd för vi hade perfekt läge annars. Maja och Astrid är vid dörren nu, hoppas de kan fånga honom på en bild.

Det är mycket på gång här. Massvis av unga från 350 har just nu en aktion i korridoren mellan entréhallen och den stora samlingshallen. Där går ständigt en strid ström av människor så det är ett perfekt läge. De står i ett långt led och håller upp flaggor från alla FN:s nationer. Budskapet är:
We stand with small island nations
We stand with Africa
En riktigt snygg aktion. Jättemånga som gick förbi fotade och filmade, såg bl.a. Svt. Verkligen toppen att det får så mycket uppmärksamhet! När jag träffar någon med lite mer tekniska skills ska jag försöka ladda upp en film från 350 aktionen. Jag är så imponerad av alla de fantastiska ungdomarna!

I eftermiddag ska vi åka till Klimaforum och försöka få en glimt av Maldivernas president, Mohamed Nasheed. Han ska hålla ett tal där och jag känner på mig att det kommer vara fantastiskt. Det gäller att vara där tidigt, för antagligen är han lika populär som Al Gore.
In the time of change
/johanna.
Här kommer ett eftersläpningsblogginlägg (häng gubbe på det du!) som gäller i lördags. Då var jag fylld av en speciell och något konstig känsla – förväntan blandad med glädje, upprördhet och ilska, storhet och entusiasm. Det var Demonstrationsdagen, och jag har aldrig varit med om något större i hela mitt liv. Det var supercoolt! Även om anledningen till att demon gick av stapeln är djupt tragisk, så var det en mestadels glädjefylld massa. Varför? För att vi var många, väldigt många, som till stor del delar vision om världen och hopp för en bättre framtid än den som dagens vägar leder mot. Där var alla åldrar, erfarna och oerfarna demonstranter, “vanliga” och kreativt utstyrda, och alla ville trycka på för ett ambitiöst, rättvist och bindande avtal. Känslan av att vara del av en stor rörelse var mäktig, och det hela präglades av sång, dans, och passion! Kolla in Sydsvenskans fantastiska bildspel!!!

Längs med det 2-3km långa demotåget hade journalister och andra nyfikna med kameror klättrat upp i stolpar och på tak för att kunna dokumentera. Här hittar du SVT: s filmklipp (inte bara från demon utan också annat bra från hela Köpenhamnsmötet), och här hittar du dn: s bilder och artikel.
Tack alla som var där för en fantastisk dag av peace&love! Och ni som inte var där – låt er inspireras!
Eller som man säger i 350-kampanjen: join the movement…
Världens ögon är vända mot Köpenhamn. Förhoppningsfulla, uttråkade, arga eller uppgivna. Jag på Bella Center, tillsammans med några tusen förhandlare, tusentals journalister och fotografer, ännu fler observerare från intresseorganisationer, och från och med nu även politiker. Om du undrar 1) vad som egentligen ska bestämmas i Köpenhamn, 2) varför jag är där, 3) vad aktivister inne på mötet gör, eller 4) vilka förhoppningar vi har – då är det här (något längre) blogginlägget något för dig…

Några erfarenheter jag hade en dag. Inlägget kan också läsas på Adopt a Negotiator
Efter att jag varit på den troligen tråkigaste receptionen någonsin. (Även om jag såg Pachauri i förbifarten
) Gick för mig själv för ett tag allt eftersom min mage kurrade. Receptionen som jag nyss varit på räckte inte riktigt för att fylla min mage. Medan jag går passerar jag förbi en 7-eleven. Kanske inte världens bästa ställe att hitta mat på, men det slår mig att jag kanske kan höra om något bra ställe att äta på.
Efter några minuter i kassan och ett inhandlat telefonkort får jag tipset att gå till Chilli-mili. Biträdet lovar uppmuntrande att det är ett bra ställe. ‘Tja, varför inte?’, tänker jag och promenerar vidare ett tag till. Restaurangen visar sig inte bara vara bra, utan till och med en Jackpott. Sallader, bönor, härlig vegetarisk mat. Tre spännanade beställda sallader senare sätter jag mig vid en av de stora fönsterrutorna. Alldeles bredvid mig märker jag att det också sitter några från konferensen.
Efter att Tuvalu, en medlemsstat i FN, som är en av de små ö-stater som hotas mest av klimatförändingar, mött mycket motstånd i förhandlingarna bröt en spontan protest ut utanför en av plenisalarna här i Köpenhamn. Aktivisterna krävde att förhandlingarna ska leda fram till ett juridiskt bindande och ambitiöst avtal, men eskorterades snart ut av FN:s säkerhetsvakter: