Internationella ungdomsklimatröresen i solidaritet med sårbara länder deklarerar att vi inte kommer att dö tysta. (Photo & Copyright: Robert vanWaarden)
Igår, under de kaosartade High Level-snack som jag skrev om i ett tidigare inlägg, sa Tuvalus representant en bra grej. (Tuvalu är en önation som kommer att dränkas under stigande havsnivåer.) Man liknade jorden vid en sjunkande Titanic, och sa att istället för att sätta i de livbåtar som finns så diskuterar besättningen om det finns bevis för att vi verkligen sjunker och i så fall vem som ska betala för räddningen…
Med tanke på att dagens förhandlingsbud leder mot en global uppvärmning på en sådär 4 grader, så förstår jag desperationen.
Connie Hedegaard, f.d. ordförande för COP15 (Photo: Claus Fisker/Scanpix)
Idag har jag följt förhandlingarna från sängen, riktigt gubbaförkyld, med blicken fastklistrad på datorskärmen och UNFCCC: s webcast. Det har varit otroligt dramatiskt och upprörande idag! För det första så var det idag dags för förhandlarna i AWG-KP och AWG-LCA att lägga fram sina respektive texter inför att High Level Segment börjar idag och världens politiska ledare själva tar över. KP har inte lyckats enas. LCA satt uppe hela natten till klockan sju på morgonen idag och fick ihop en text. För det andra avgick ordförande Connie Hedegaard och Danmarks statsminister Rasmussen fick hoppa in istället. Och för det tredje, så anklagas värdlandet Danmark för att ha lett en form av kupp genom att ha förberett en alternativ text (”Danish text” – en gång till?!) för de vidare förhandlingarna i High Level Segment. Det var enorm upprördhet bland en majoritet av länderna på grund av detta. Brasilien, Kina, Indien, G77, mfl. var rasande, och frågade – med rätta! – detta: Kan du (ordföranden) garantera oss att texten till grund för de vidare förhandlingarna kommer att vara den text som världens länder tillsammans tagit fram i natt under LCA, under demokratiska och transparenta former, och inte en annan text som några få länder bakom stängda dörrar trollat fram? De fick inga klara svar på denna fråga, utan ordförande Rasmussen försökte borsta bort denna extremt befogade och viktiga fråga på ett närmast censoriöst sätt. Han pratade om vikten av att gå vidare, komma vidare, inte fastna i processfrågor, och att ingen alternativ text formellt sett har presenterats. De många upprörda länderna kontrade med att det inte är en processfråga utan en innehållsfråga, och dessutom en enormt viktig sådan, för utvecklingen med den parallella texten hotar allvarligt den demokratiska processen. Read more…
Efter att Tuvalu, en medlemsstat i FN, som är en av de små ö-stater som hotas mest av klimatförändingar, mött mycket motstånd i förhandlingarna bröt en spontan protest ut utanför en av plenisalarna här i Köpenhamn. Aktivisterna krävde att förhandlingarna ska leda fram till ett juridiskt bindande och ambitiöst avtal, men eskorterades snart ut av FN:s säkerhetsvakter:
